Vad är lymfom?

När lymfom blir en del av livet genom att man själv eller en närstående får diagnosen, uppstår många frågor, osäkerhet och kanske också rädsla. Många vet inte vad lymfom är. Det är fråga om en cancer, men hurdan?

Det är lättare att förstå vad lymfom betyder genom dess andra namn – lymfvävnadscancer eller lymfkörtelcancer. Lymfom är en cancer som vanligen uppkommer i lymfvävnaden eller i lymfknutorna som är en del av denna vävnad.

Lymfvävnaden förgrenar sig till olika delar av kroppen. Den har en viktig uppgift i kroppens immunförsvar. Lymfvävnaden som innehåller lymfceller eller lymfocyter skyddar kroppen mot mikrober, vanligen bakterier och virus, samt andra skadliga ämnen. Lymfvävnaden omfattar 500–1 000 lymfknutor som lymfvätskan strömmar igenom.

Särskilt en förstorad lymfknuta kan kännas genom huden som en liten bönformad knöl. Lymfknutor som är mindre än 1 cm är fullständigt normala, och de känns ofta särskilt hos smala människor.

Lymfom attackerar vanligen lymfknutorna och förstorar dem. Det är dock bra att komma ihåg att också t.ex. infektioner och inflammationer kan förstora lymfknutor tillfälligt. Oftast återgår en sådan lymfknuta till normal storlek inom tre veckor efter att infektionen eller inflammationen gått över. En inflammerad (reaktiv) lymfknuta är ofta gummiaktig och ömmar vid beröring.

Läs mer om lymfomsymtom.

Hur börjar lymfom?

Lymfom börjar ofta i lymfknutorna men kan också uppkomma i lymfvävnader i andra organ. Därmed kan lymfom börja nästan var som helst, t.ex. i hals- och svalgmandeln, mjälten, brässen, magsäcken, tarmarna, huden, hjärnan eller benmärgen.

Cancer utvecklas när ett fel uppstår i produktionen av lymfceller som cirkulerar via lymfknutorna. Detta leder till bildning och delning av onormala celler. De friska cellerna i lymfvävnaden börjar förvandlas till elakartade celler.

Trots att det forskas mycket i lymfom och behandlingarna utvecklas hela tiden är orsaken ännu inte helt känd. Det kan t.ex. vara fråga om att immunsystemet skadas av en virusinfektion eller en bakterie. För tillfället finns det inga kända sätt att förhindra lymfom.

Förekomstfrekvens och klassificering av lymfom

Lymfom hör till de vanligaste cancersjukdomarna i Finland. Det är dock svårt att definiera en gemensam profil för sjukdomen. Den kan utvecklas långsamt och obemärkt eller ibland t.o.m. mycket snabbt. Dessutom kan lymfom uppkomma hos både yngre och äldre personer.

Lymfom inledas traditionellt i två huvudgrupper:

  • Årligen insjuknar cirka 1 300 finländare i Non-Hodgkin-lymfom Hos män är non-Hodgkin-lymfom den sjätte vanligaste cancern (ca 700 fall årligen). Hos kvinnor är det den sjunde vanligaste cancern.
  • Hodgkins lymfom är betydligt mer sällsynt med cirka 170 fall årligen.

Huvudtyperna av non-Hodgkin-lymfom delas in i B-cellslymfom och T-cellslymfom beroende på typen av lymfcell sjukdomen börjat i. B-cellslymfom är betydligt vanligare än T-cellslymfom.
Lymfom indelas också enligt hur utbredd sjukdomen är. Det finns fyra spridningsstadier:

  • Stadium I sjukdomen finns endast i ett lymfknutområde.
  • Stadium II lymfomet finns på två olika ställen, men på samma sida av mellangärdet.
  • Stadium III lymfomet finns på båda sidorna av mellangärdet.
  • Stadium IV sjukdomen finns också i benmärgen eller i något inre organ.

Stadierna III och IV avser spridd sjukdom. Prognosen för tillfrisknande är vanligen bättre om lymfomet finns endast lokalt i lymfknutorna.
Läs mer om diagnos av lymfom.